Epok 1

Bokskog och fiskodling ger näring till kemiteknisk industri

I början av 1860-talet köper Carl Wendt skogs- och jordbruksegendomen Gustafsborgs Säteri. Han är en nytänkare och låter dämma upp vattensjuka områden för att börja med fiskodling. Och i stället för att göra pottaska av bokveden, börjar han med skogsvård och virkeshandel.

Wilhelm Wendt, hans äldste son, blir civilingenjör i kemi vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter studierna reser han på studieresor till Tyskland och Frankrike. Där lär han sig hur bokved kan användas för att framställa olika kemiska produkter.

 

Skånska Ättikfabriken

1881 startar Wilhelm Wendt STENSMÖLLA KEMISKA TEKNISKA INDUSTRI och börjar bygga en kolningsanläggning för att producera ättiksyra, tjära, träkol och träsprit. Perstorps Ättika blir snabbt en framgång, samtidigt som faderns karpar och virke säljs och transporteras långa vägar via den nyanlagda järnvägen.

 

 

1886 byter företaget namn till SKÅNSKA ÄTTIKFABRIKEN. Sexton personer arbetar med träkol och ättika. Hela tiden utvecklas produktionen. 1894 byggs en anläggning för kimrök och senare en destillationsanläggning som ger träsprit (metanol), denatureringssprit, teknisk aceton och acetonersättning.

 

När fadern avlider 1895 ärver Wilhelm Wendt säteriet. Nu kan han fritt förfoga över de stora bokskogarna och det blir alltmer uppenbart att Wilhelm har ärvt faderns entreprenörskap och handlingskraft. Nu läggs grunden för många av de produkter som under en större delen av 1900-talet ska bära Perstorps varumärke – formalin, bindemedel, härdplast, formgods och laminat.

 

Härdplasten isolit

Företaget anställer en ung indisk kemist, Innanendra Das Gupta, som doktorerat i kemi vid Technisches Institut der Universität i Berlin. Denne provar olika blandningar av formalin och kresol, som tillhör ämnesklassen fenoler. 1918 resulterar hans experiment i det första plastmaterialet (polymeren) i Skandinavien. Det ersätter schellack och får namnet Indolack efter sin upphovsman. Något år senare blandar man Indolack, beck och tjära, med trämjöl som fyllmedel, och får fram härdplasten Isolit. Detta mångsidiga plastmaterial är snarlikt bakelit, vilket 1907 utvecklats av Leo Baekeland i USA. Perstorps och Skandinaviens första plastprodukt blir ett handtag till en elektrisk knivströmbrytare.

 

 

Första världskriget innebär bra konjunkturer i Perstorp. Nu byggs ett glasbruk för tillverkning av de egna ättikflaskorna. Senare blir det också belysningsglas till England och hushållsglas för Sverige. 1917 kompletteras sågverket med en möbelfabrik och företaget börjar leverera eleganta möbler, radiolådor och bokparkett.

Laminat

Från 1923 används Perstorps fenolhartser i de nya produkterna TEKNISKT OCH DEKORATIVT LAMINAT. Först inom el- och radioindustrin, efterhand också i starka, tåliga bordsskivor för kafébord, tevagnar och SJ:s fönsterbord. Men de kan bara tillverkas i mörka färgnyanser för fenolhartsen som pappret impregneras med är svart.

 

Konflikten 1924

Arbetsförhållandena är miserabla och Wilhelm Wendt styr bruket med järnhand. 1918 bildas en fackförening. Flera strejker sker och på nyårsdagen 1924 börjar en konflikt som pågår i över nio månader. Vid det här laget är företagets ekonomi körd i botten. Allt har investerats i fabriker, experiment och marknadsföring.

 

Till nästa epok »